Olika typer av affärsavtal

Som företagare ingår du ofta olika typer av avtal. Som företagare är du skyldig att följa ingångna avtal. Såväl muntliga som skriftliga. Eftersom även muntliga avtal är bindande är det ett tips att ta för vana att bekräfta muntliga avtal skriftligen.

OM AVTAL 

Vem har rätt att teckna avtal?
För de näringsverksamheter som drivs som juridiska personer företräds företaget av ställföreträdare eller firmatecknare (t.ex VD och person i styrelsen). I små aktiebolag är det för det mesta ägaren som skriver bindande avtal. Då det gäller en enskild näringsidkare är det ägaren själv som för företagets räkning blir avtalspart.

Acceptfrist 
Acceptfristen kan även kallas betänketid. Det är den tid som går från det att den säljande partnern har lämnat anbudet till att den köpande partnern senast måste ha lämnat besked om de vill acceptera anbudet. Det säljande företaget bestämmer själv hur lång acceptfristen ska vara och det ska framgå av anbudet. Under denna tid är det säljande företaget bunden av sitt anbud. Om den säljande parten inte angivit hur lång acceptfristen ska vara gäller följande:

Muntligt avtal
Om parterna träffats eller talat med varandra per telefon ska accept lämnas omedelbart om inte annat överenskommits.

Skriftligt avtal
Om parterna skriftlig träffat en överenskommelse gäller avtalslagens regel om en s.k. legal acceptfrist som består av tre delar:

– Tiden för anbudets befordran från säljande till köpande part.
– En skälig betänketid för den part som ska köpa.
– Tiden för att befordra svaret från köpande till säljande part.

AVTALSTYPER

Standardavtal
Ett standardavtal är ett avtal som utformats för att kunna användas oförändrat i ett stort antal likartade avtalssituationer och se i princip ser likadant ut för alla som ingår det. Dessa avtal utformas ofta av branschorganisationer eller andra organisationer som företräder den ena partens intressen.

Kompanjonavtal
Ska du starta och driva företaget tillsammans med någon är det av största vikt att teckna ett kompanjonavtal  redan innan ni startar. Det är tyvärr alltför vanligt att ett kompanjonskap slutar med tvister. Ett kompanjonavtal bör innehålla hur kompanjonerna ska arbeta i bolaget, ersättningars storlek och fördelning, hur företaget ska styras, villkor för olika beslut, hur ni ska agera om ni inte är helt överens, vad som händer om en av er vill sälja er andel osv.

Köpeavtal
Här gäller köplagen, konsumentköplagen samt konsumenttjänstlagen. Se under rubriken Avtal och Lagar till vänster.

Konsultavtal
Ett avtal som reglerar förhållandet mellan uppdragsgivaren och konsulten.

Entreprenadavtal
Avtal mellan den som utför en entreprenad och uppdragsgivaren. Finns även underentreprenörsavtal.

Återförsäljaravtal
Ett avtal mellan t ex en detaljist (butik) och en tillverkare eller importör.

Kommissionsavtal
Återförsäljaren (kommissionären) säljer produkter åt en uppdragsgivare. De varor och produkter som återförsäljaren har i lager äger uppdragsgivaren.

Agentavtal
Ett avtal där agenten säljer en tillverkares produkter till butiker i eget namn genom att förmedla en order – inte de fysiska varorna eller produkterna.

Franchisingavtal
Ett avtal med stark koppling mellan franchisegivaren och franchisetagaren. Många kedjor drivs på detta sätt. Franchisetagaren får tillgång till ett färdigt koncept och i många fall sker en gemensam marknadsföring. Avtalet är många gånger väldigt detaljerat för att varumärket och konceptet ska skyddas.

Transportavtal
Ett avtal mellan den som köper en transport och ett företag som utför eller ombesörjer transporten. Avtalet reglerar även när ”risken” för varan övergår från en part till en annan.

Hyresavtal
Som företagare kan du äga fastigheter, vara hyresvärd eller hyresgäst.Hyresavtal kan ingås såväl muntligen som skriftligen. Skriftliga hyresavtal är dock att föredra eftersom det reglerar vad parterna har kommit överens om vad gäller hyrestid, uppsägningstid, hyreskostnad osv.